Altanen är ofta hemmets viktigaste uterum. Det är här grillkvällarna, morgonkaffet och de långa sommarmiddagarna utspelar sig – och valet av altanräcke, staket och insynsskydd avgör både hur säker, hur privat och hur snygg altanen blir. För att hjälpa dig fatta rätt beslut har vi samlat allt i en guide.
Den här altanguiden går igenom hela kedjan från idé till färdig altan: placering på tomten, val av storlek, material i altandäcket, bygga steg för steg, val av altanräcke och staket, hur du skapar insynsskydd och vindskydd – plus vad Boverkets byggregler (BBR) säger om räckeshöjd, fallhöjd och bygglov. Längst ner hittar du en köpguide, vanliga frågor och inspiration till olika altanstilar.
Letar du specifikt efter ett glasräcke, eller vill du läsa mer om de olika räcketyperna i detalj, hittar du våra fördjupningsguider länkade i slutet av varje avsnitt.
En altan är inte ett enskilt köp – det är en kedja av fem val som påverkar varandra. Det första valet är platsen och placeringen på tomten: solen, vinden, utsikten och hur du rör dig från huset till altanen avgör om du kommer att använda altanen mycket eller sällan.
Nästa val är storlek och form: en altan på 12 kvadratmeter rymmer ett bord för fyra och två solstolar, medan en altan över 25 kvadratmeter ger plats för en hel utemöbelgrupp, en grill och en lounge-del. Form och nivå (mark, häng eller trall ovanpå) styr också om du behöver bygglov.
Tredje valet är material för altandäcket – tryckimpregnerat trä, kärnvirke, komposit eller stenplattor – som påverkar både utseende, livslängd och underhåll. Det fjärde valet är altanräcket: de flesta altaner kräver räcke enligt Boverket, men du väljer själv mellan glas, trä, smide eller en kombination. Det femte valet är insynsskydd och vindskydd, som avgör hur mycket du faktiskt kommer att använda altanen i blåst eller med insyn.
I de följande avsnitten går vi igenom varje val på djupet, så att du kan fatta välinformerade beslut innan du börjar bygga eller beställa.
Altanens placering avgör mer än man tror. En sydvänd altan får sol hela dagen men kan bli olidligt varm under sommarmånaderna utan vindskydd eller skugga. En västaltan ger eftermiddagssol och kvällsljus – ofta det mest använda läget för matservering. En nordaltan är sval och fungerar perfekt för dig som arbetar hemifrån eller vill svalka dig i hettan.
Tänk också på vinden: ett vanligt misstag är att lägga altanen på husets baksida utan att kolla hur vinden drar. Är tomten öppen mot ett fält eller en sjö behöver du ofta vindskydd för att kunna äta utomhus utan att servetterna flyger iväg. Här blir glasräcken eller ett tätt staket en praktisk lösning eftersom de bryter vinden utan att skymma utsikten.
Slutligen: hur rör du dig mellan kök, vardagsrum och altan? En altan som ligger ett trappsteg ner från altandörren används mer än en som ligger två trappsteg upp. Om altanen ska byggas i markplan behöver du sällan räcke (under 0,5 m fallhöjd är räcke inte ett krav), medan en upphöjd altan eller en altan på pelare alltid kräver räcke enligt Boverket.
Altanstorleken beror på vad du vill göra där och hur många ni är. Som tumregel: 8–12 kvadratmeter räcker för ett matbord för 4–6 personer plus två solstolar. 15–20 kvadratmeter ger plats för en utesoffa och separat matplats. Över 25 kvadratmeter är en uteplats med flera zoner – matplats, lounge, grillhörna och eventuellt spa.
Formen styrs av husets fasad, tomtens lutning och hur du vill att altanen ska upplevas. En L-formad altan i hörnet av huset utnyttjar ytan mest effektivt och skapar naturliga zoner. En rektangulär altan längs husets långsida ger en lång, öppen yta för stora sällskap. En friliggande altan i trädgården kan byggas runt ett befintligt träd eller en pool för att skapa en oas i sig.
Tänk också på framtida flexibilitet: om du senare vill lägga till ett tak, ett pergola, en spabaddel eller ett uterum är det smart att redan från början överdimensionera bärande delar och planera räcken så att de kan anslutas till framtida konstruktioner. Räkna alltid med 80–100 cm fri yta runt utemöblerna för att kunna gå förbi utan att skrubba mot räcket.
Du får uppföra en altan på max 15 kvadratmeter utan bygglov om altanen är högst 1,8 meter hög, ligger inom 3,6 meter från huset och placeras minst 4,5 meter från tomtgräns (eller med grannens skriftliga medgivande). Större eller högre altan kräver bygglov.
Är fastigheten inom detaljplan, kulturskyddat område eller K-märkt kan andra regler gälla – kontrollera alltid med kommunens byggnadsnämnd innan du börjar bygga.
Materialet i altandäcket är ditt största visuella val och det som avgör underhållsbehovet i många år framåt. De fyra vanligaste alternativen är tryckimpregnerat furu, kärnvirke (lärk, sibirisk lärk, ek), komposittrall och stenplattor.
| Material | Livslängd | Underhåll | Pris (relativt) | Lämpligt för |
|---|---|---|---|---|
| Tryckimpregnerat furu | 15–20 år | Olja/lasera vartannat år | $ | Standard altan, budget |
| Kärnvirke (lärk/ek) | 25–40 år | Lågt – patinerar naturligt | $$ | Premiumkänsla, lågt underhåll |
| Komposittrall | 25+ år | Minimalt – endast rengöring | $$$ | Helt underhållsfri altan |
| Stenplattor | 40+ år | Inget | $$$ | Markaltan, medelhavsstil |
Välj räckestyp, höjd, material och fästsystem i konfiguratorn – du ser pris och leveranstid direkt.
Att bygga en altan är ett av de mest tacksamma DIY-projekten – med rätt förberedelse klarar du markarbete, stomme och trall på en helg eller två. Här är arbetsgången från första spadtaget till färdigt räcke.
Första steget är markberedning: gräv ur 20–30 cm jord där altanen ska stå, lägg ut markduk för att hindra ogräs, och fyll på med bergkross. Plintarna gjuts ner till frostfritt djup (90 cm i större delen av Sverige) eller skruvas ner med jordskruvar – det senare är snabbare och kräver ingen torktid.
När plintarna sitter monteras stommen: bärande reglar (oftast 45×95 mm tryckimpregnerat) skruvas mellan plintarna med 60 cm mellanrum, sedan läggs trallreglarna på tvären med 50–60 cm centrumavstånd. Tänk på att lämna 4–8 mm mellan trallbrädorna för att vatten ska kunna rinna undan – och att skruva med rostfria eller A4-syrafasta skruvar (förzinkade rostar inom några år utomhus).
När trallgolvet är klart kommer det viktiga sista momentet: räcket. Här gäller Boverkets regler om höjd och fallhöjd (se avsnitt 13). Du kan välja att köpa hela räckeskonstruktionen färdigt, eller bygga stommen själv och beställa måttanpassade glasskivor som monteras i klämfästen. Det är vid det här steget många kunder kontaktar oss för att få hjälp med rätt val av altanräcke utifrån altanens höjd och bredd.
Det är lätt att blanda ihop räcke, staket, vindskydd och insynsskydd – och i praktiken kan samma konstruktion fungera som två eller tre saker samtidigt. Här reder vi ut begreppen.
Ett altanräcke är primärt ett säkerhetsräcke: dess uppgift är att hindra fall och uppfylla Boverkets krav på höjd och hållfasthet. Ett staket på altan är mer ett designval – ett dekorativt avgränsande element som ofta används i markplan där fallhöjden är för låg för att kräva räcke (under 0,5 m).
Ett vindskydd har som syfte att bryta vinden så att altanen blir användbar även när det blåser. Det kan vara permanent (glasräcke i full höjd, tätt trästaket) eller flyttbart (vindskydd i tyg på rull, paneler på hjul). Tätt material vinner mot vinden – ribbor med mellanrum släpper igenom det mesta.
Ett insynsskydd är till för avskildhet från grannar och förbipasserande. Det kan vara fysiskt (opal-glas, tätt staket, plank) eller naturligt (häckar, klätterväxter, krukor med högre växter). I många moderna altaner kombineras allt i ett glasräcke i opal-utförande – det fungerar som säkerhetsräcke, vindskydd och insynsskydd i en och samma konstruktion.
I de följande avsnitten tittar vi närmare på altanräcke, staket på altan, insynsskydd och vindskydd var för sig.
När du ska välja altanräcke står valet mellan tre dominerande typer: stående ribbor, liggande ribbor och glasräcke. Var och en har sina styrkor – och valet styrs ofta av husets stil, hur högt altanen ligger och hur mycket utsikt du vill behålla.
Altanräcke med stående ribbor är det klassiska valet på villor och funkishus. Vertikala spjälor med 8–10 cm mellanrum (max 100 mm enligt Boverket där barn vistas) ger ett luftigt uttryck och är förhållandevis enkelt att bygga själv i tryckimpregnerat trä. Det här är ett populärt val när du vill ha en stilren, traditionell altan och hålla budgeten nere.
Altanräcke med liggande ribbor ger ett modernare, mer horisontellt uttryck och passar fina till funkishus, hus i nordisk stil och nybyggnationer i grå/svart färgsättning. Tänk på att liggande ribbor kan klassas som ”klättringsbara” på platser där barn vistas – kontrollera med kommunen om altanen ligger där små barn kan komma åt räcket.
Glasräcke på altan är det självklara valet om du har utsikt: sjö, trädgård, skog eller landskap. Glaset bryter vinden, fungerar som insynsskydd (i opal-utförande) och åldras snyggt utan att behöva oljas eller målas om. Vill du läsa mer om val av glas hittar du vår glasräcke-guide här.
Staket på altan används ofta i markplan där fallhöjden är för låg för att kräva räcke enligt Boverket – men där du ändå vill avgränsa altanen från trädgården eller grannen. Det är ett designval snarare än ett säkerhetskrav, och det är därför du har stor frihet i utformningen.
De vanligaste utförandena är stående ribbor (klassiskt och tidlöst), liggande ribbor (modernt och horisontellt), kryssformat staket (lantligt, populärt i sekelskifteshus och torpstugor) och tätt plank (maximalt insynsskydd och vindskydd, men mer slutet uttryck). Många kombinerar två stilar – till exempel ett tätt plank åt grannen och ribbor mot trädgården – för att få avskildhet där det behövs och öppenhet där det inte gör det.
Materialvalet är oftast tryckimpregnerat trä, kärnvirke i lärk eller ek, eller pulverlackerad aluminium. Trä behöver ytbehandlas vart 2–4 år beroende på exponering; aluminium är i princip underhållsfritt men kostar mer i inköp.
Vill du ha både insynsskydd från grannen och utsikt mot din egen trädgård? Bygg staketet asymmetriskt – tätt och högt åt grannhållet, lågt och luftigt åt trädgårdshållet. Du får avskildhet där du behöver det utan att stänga in altanen.
Komplettera gärna med klätterväxter (humle, kaprifol, klätterhortensia) för att mjuka upp uttrycket och skapa en levande gröngrönska.
Insynsskydd är ofta det som avgör om altanen verkligen blir använd. Sitter du och äter middag och känner att grannen ser rakt in på tallriken är det få som vill stanna kvar. Lyckligtvis finns det många sätt att skapa insynsskydd – från permanenta lösningar i glas och trä till flyttbara paneler och växter.
Permanent insynsskydd byggs ofta in i altanräcket eller staketet. Ett glasräcke i opal (frostat) glas är den mest flexibla lösningen: det blockerar siktlinjen utan att stänga ute ljuset, kräver inget underhåll och fungerar samtidigt som vindskydd. Tätt trästaket eller plank är en mer prisvärd lösning men ger ett mer slutet uttryck.
Flyttbart insynsskydd är perfekt om du bara behöver avskildhet ibland – till exempel vid grilltillfället eller mot eftermiddagssolen. Här finns rullbara markisduk, vikbara skärmar och paneler med inbyggda hjul. Naturligt insynsskydd med växter (tujor, bambu, klätterväxter på spaljéer) tar 1–3 säsonger att etablera men ger den vackraste lösningen i längden.
Många kombinerar två lager: en permanent låg vägg eller staket på 110 cm + växter eller höga krukor på 60 cm ovanpå – vilket ger total avskildhet utan att altanen känns instängd.
Vindskydd är skillnaden mellan en altan som används 30 dagar om året och en som används 80 dagar. Tar vinden tag i altanen lyfter servetterna, slocknar grillen och svalnar maten – och få vill sitta ute trots solskenet. Bra vindskydd löser det.
Permanent vindskydd är typiskt ett glasräcke i full höjd (900 eller 1 100 mm enligt BBR) eller ett tätt trästaket/plank. Glaset har två fördelar: det bryter vinden lika effektivt som ett tätt plank, men släpper igenom utsikten och ljuset. För altan i kustnära läge eller på höjd är härdat lamellglas eller härdat & laminerat glas ofta nödvändigt på grund av belastningen.
Flyttbart vindskydd är ett bra komplement på altaner där vinden bara är ett problem från ett håll eller vissa tider. Vikbara paneler i trä eller polyester på rull, vindskärmar med fötter och paneler med hjul gör att du kan flytta skyddet dit det behövs och plocka bort det när det inte används.
Tänk på vindens riktning på just din tomt – det är inte alltid samma som den dominerande vinden i området. Stå på altanen en blåsig dag och känn varifrån vinden kommer. Det avgör var vindskyddet bör placeras och hur högt det behöver vara.
Ett vindskydd som täcker stora ytor utan öppningar tar upp betydande vindlaster – särskilt på balkonger högre upp och i kustnära lägen. Underdimensionerade konstruktioner riskerar att lossna eller välta i kraftig vind.
För altanräcken över 1 100 mm i fullglasade utföranden rekommenderar vi alltid 12,76 mm härdat och laminerat glas plus stolpar i rostfritt stål eller pulverlackerad aluminium med ordentlig infästning i bjälklaget.
Räckeshöjden på altan är inte ett fritt designval – det är ett säkerhetskrav reglerat i Boverkets byggregler (BBR). Reglerna gäller alla räcken oavsett material och ska följas både vid nybyggnation och när du byter ut ett befintligt räcke.
För altanräcke gäller följande höjder: 900 mm är minsta räckeshöjd vid fallhöjd upp till 3 meter (typisk markaltan, altan på pelare). 1 100 mm är minsta räckeshöjd vid fallhöjd över 3 meter (altan på högre våning, takterrass, altan utanför sovrum på övervåning). Vid fallhöjd under 0,5 meter krävs inget räcke alls – det är därför altaner i markplan ofta byggs helt utan räcke och istället avgränsas med staket eller växter.
BBR säger också att inga öppningar i räcket får överstiga 100 mm i utrymmen där barn under 12 år kan vistas – det gäller mellan ribbor, mellan glasskivor och mellan räckets nederkant och altandäcket. På altan med stående ribbor blir det ofta 8 cm centrumavstånd för att vara säker. Räcket ska också klara en horisontell belastning – en vuxen ska kunna luta sig mot räcket utan att det viker sig.
Priset på ett altanräcke beror på längd, höjd, materialval och om räcket är måttanpassat. Här är en grov översikt över vad du kan förvänta dig för olika räcketyper – och hur snabbt vi kan leverera dem.
För en exakt prisbild kan du använda vårt designverktyg, där priset beräknas utifrån dina mått och val. Slutlig leveranstid anges i samband med beställning och påverkas av produkt, utförande och aktuell produktion.
| Räckestyp | Vad påverkar priset? | Vad påverkar leveranstiden? |
|---|---|---|
| Glasräcke med stolpar | Glasval, höjd, längd, stolpar, handledare och infästning | Måttanpassning, materialval och aktuell produktionsplanering |
| Stolpfritt glasräcke | Glasets tjocklek, infästningsmetod, längd och eventuella hörn | Specialmått, glastyp och val av beslag eller skena |
| Rostfritt räcke med glas | Material, glas, stolpar, handledare och projektets utformning | Tillgänglighet, måttanpassning och valda tillval |
| Vajerräcke i aluminium | Längd, antal stolpar, vajerdragning, hörn och infästning | Projektets omfattning, mått och aktuell orderbelastning |
| Smidesinspirerat aluminiumräcke | Mått, färgval, modell, grindar och eventuella speciallösningar | Val av utförande, tillverkning och eventuell ytbehandling |
| Grindar och tillval | Mått, placering, färg, beslag och anpassning till valt räcke | Produktval, specialanpassningar och samordning med övrig beställning |
Hur ofta du behöver underhålla altanen beror helt på materialvalen. En altan i tryckimpregnerat trä med trästaket kräver mest omsorg – en altan i komposit och glasräcke i princip ingen alls.
Trädäck och trästaket: rengör 1–2 gånger om året med altanrengöring och borste, slipa lätt med fint sandpapper i fiberriktningen där träet rest sig, och olja eller lasera vartannat år (oftare i utsatta lägen). Använd träolja avsedd för utomhusbruk – inte inomhusprodukter, som inte tål UV-strålning. Var extra noggrann med ändträ vid trallhörn där vatten lätt tränger in.
Glasräcke: putsa glasytorna med vanligt fönsterputsmedel och mjuk trasa. Rostfria stolpar och klämfästen torkas av med ljummet vatten 1–3 gånger om året (oftare i havsnära miljö). Klämfästen ska efterspännas 2–3 gånger per år vid temperaturskiftningar – det är en av huvudorsakerna till att glasräcken håller säkert i många år.
Komposittrall: ingen ytbehandling behövs någonsin. Skölj av med trädgårdsslang vid behov och borsta bort löv på hösten. Stenplattor: sopa och spola, ogräsbekämpning i fogarna 1–2 gånger om året.
Inspektera altanen efter vintern: kolla att alla skruvar sitter, att trallbrädorna inte gett sig i sömmarna, och att räcket fortfarande är stabilt. På glasräcken: efterspänn klämfästena innan första grillkvällen, så slipper du upptäcka glapp mitt i sommaren.
Med rätt skötsel håller en välbyggd altan med altanräcke i 20–30 år.
När du gått igenom guiden ovan har du allt du behöver för att fatta ett tryggt beslut. Så här går du från idé till färdig altan med rätt räcke, staket eller insynsskydd:
Kontakta vår kundservice innan du beställer – vi hjälper dig välja rätt räckestyp, höjd och material utifrån platsen, regelverket och dina önskemål. Du når oss via telefon, chatt eller e-post.
Ja, en altan på max 15 kvadratmeter är bygglovsbefriad om den är högst 1,8 meter hög, ligger inom 3,6 meter från huset och placeras minst 4,5 meter från tomtgräns (eller med grannens medgivande). Större eller högre altan kräver bygglov. Inom detaljplan eller kulturskyddat område kan andra regler gälla.
Altanen är en av de mest personliga delarna av huset. Här är några stilriktningar som inspirerar våra kunder och som passar olika hustyper och tomter:
Oavsett stilval – grunden är alltid densamma: räcket som uppfyller Boverkets krav, ett staket eller insynsskydd som ger avskildhet, och ett vindskydd som gör altanen användbar även när vinden tar i. Resten är design.
I vårt bildgalleri hittar du hundratals kundprojekt sorterade efter altanstil, räcketyp och miljö – inspiration direkt från svenska hem som beställt altanräcken hos oss.
